+ och - med min ridning
Okej så jag satt och skrollade igenom arkivet för att hitta inspo för dagens blogginlägg. Det är svårt som tusan att försöka komma på grejor så jag stötte på ett inlägg Tilia gjorde för X antal år sen. All cred till Tilia så hon inte mördar mig hehe.
 
Aja vi börjar med det negativa så kan jag avsluta med att stryka mitt ego lite. 
 
- Det är svårt för mig att få "feeling" för en häst. Alltså, för att jag ska kunna rida en häst bra behöver jag rida den ett par gånger innan jag hittar alla knappar och kan visa upp den på ett bra sätt. Detta blir svårt de få gånger jag måste visa hästar för det går skiiiiiiiiiiitttt varje gång. Ja, det finns en anledning till att jag inte brukar visa hästar. 
 
- Jag har svårt att samla en häst. Detta är något som har blivit mycket mycket bättre sen jag fått Villis men jag har länge haft problem med att få hästen den där sista lilla biten till en riktig form. Jag kan rida men det jag missade något steg där som krävs för att ta min ridning ett steg längre. 
 
- Jag hoppar före hästen. Detta är något Aud har tjatat och tjatat och tjatat lite till. Jag blir lätt lite ivrig och då tycker jag hästen är lite för långsam så jag hoppar iväg utan hästen. Detta var ett mindre problem när jag red äldre hästar som löste allt oavsett vad jag gjorde där på ryggen. Dock om jag gör så med Villis tappar han balansen. Av oss två MÅSTE jag vara den lugna, pedagogiska och ledande. Om jag tappar en av dem punkterna går allt åt helvete. 
 
Okej vidare till det positiva. Jag kommer göra lika många positiva som negativa så får vi en sån där trevlig jämvikt som min kemilärare skulle säga.
 
+ Jag har en mjuk hand. Jag är ofta väldigt medveten om vad jag gör och är ofta rädd för att såga eller bli för hård och jag tror det hjälper mig lite. Den självmedvetenheten hindrar mig från att dra hästen. Med det sagt kan jag absolut bli hård i handen då och då och även här händer det att jag blir ivrig när jag inte får min pålle att göra som jag vill. 
 
+ Jag har en bra sits. Okej det här är nog det jag är stoltast över med min ridning. Mina skänklar må vara skit för att jag inte kan peta ner mina jäkla hälar men fan jag kan sitta som klister i den där sadeln. Min häst har gigantisk trav (enligt alla andra) men jag sitter ändå där som någon höll en pistol mot mitt huvud. Jaja issa skryt lagom. Sorry jag tycker bara väldigt mycket om min sits. 
 
+ Jag är en humörspelare. Jag hade gärna kunnat skriva detta i den negativa högen då mitt humör har fått mig att bryta ihop mer än en gång. Trots de stora nackdelarna spelar det i till min fördel mycket också för när jag väl är på bra då jäklar är jag i kombination med min elvisp är jag ostoppbar. 
 
Det var nog allt för mig idag nu ska jag gå och äta för jag är hungrig som tusan!! Hoppas ni överlever utan bilder.