Szafir del 1
Hejsan hejsan!
 
Nu ska jag berätta en del om hur det kom sig att jag började rida på karlshem, och hur det gick i början med Szafir och lite sånt. Jag tänker att vi kör en rivstart.
 
Det började med att jag med mycket om och men äntligen skulle få gå på ett helgläger här. Det var nämligen årets höjdpunkt att få komma till Karlshem en vecka per sommar, och nu skulle jag ju få komma en gång till! På sommaren hade jag Mandolin
 
(Leas bild)
 
- som är en extremt pigg ponny. Och när jag kom till helglägret så frågade Aud vem jag hade ridit, jag sa att jag hade ridit Mandolin. Och då fick jag Szafir, haha. Hon sa att han var en liten busponny, men om jag hade haft Mandolin skulle jag nog klara av honom. Första ridpasset minns jag att vi red väldigt mycket skänkelvikning, detta var väldigt svårt dels eftersom att jag inte var så duktig på det. Men även för att Szafir tyckte att det var väldigt jobbigt och ville helst göra annat, haha! Men efter ett tag fick vi till det.
 
När ungefär halva lägret gått det vill säga 2 dagar frågade Aud mig om jag var intresserad av att rida Szafir någon/några gånger i veckan. Han hade nämligen ingen medryttare men behövde gå. På så sätt började jag rida på Szafir.
 
Under de första ridpassen kunde jag knappt galoppera på en volt utan att han stack åt andra hållet, speciellt i höger varv. Det var hemskt, haha. Då tyckte jag också att det vr lite läskigt, men med några ridpass med Szafir var rädslan snabbt borta, haha. 
 
Efter kankse någon månad började jag rida lektion, vilket betydde att jag även hoppade. Det gick väll ganska bra. Han hoppade det mesta, i alla fall när jag styrde ordentligt. Annars var det inte omöjligt att han sprang vid sidan och såg nöjd ut, den lilla hästen var en riktig liten bråkstake! Men det gick bättre och bättre, jag var ibland med på lite extrahoppning med andra helgläger för att han skulle få hoppa lite mer och bli mer van. 
En av de lektionerna kommer jag ihåg tydligt, det var på utebanan och vi skulle hoppa en trippelbarr på ena lånsidan. Jag styrde upp mot hindret och då blev han som vanligt lite stark och "drog" lite mot hindret. Han kom långt ifrån men hoppade av, jag försökte hänga med så gott jag kunde och vi landade. Men eftersom att jag hade tappat balansen lite så passade han på att lägga några bocksprång, haha.
Då flög jag ur sadeln och landade på rumpan. Jag blev lite chockad men satte mig snabbt upp i sadeln cg fortsatte.
 
Guud, jag skulle kunna fortsätta i evigheter och skriva om alla insideter som skett under mitt första halvår med Szafir! Uteritterna där det alltid var nära att jag ramlade av, och alla barbackaridningarna jag ramlat av! Haha.
Det är tur att han inte är såhär längre. Men det kommer en del 2 snart, så håll utkik! 
 
Ha det så bra! Kram
 
Några gamla bilder på Szafisen!