Hej hej gott folk! För tillfället befinner jag mig på andra sidan jorden i staden som aldrig sover. Någon som kan gissa vart jag är? Detta betyder då, uppenbarligen, att jag är över 10 timmar från Thio med fågelvägen. Snacka om att jag har abstinens. Jag längtar till på lördag då jag kommer hem, för då blir det plattan i botten till ponnyn. 

 

Innan jag åkte var Thio så sjukt fin. Han var mjuk som smör att rida, försökte till sitt yttersta att göra rätt. Kag satt mest där och berättade för honom hur duktig han var. Vilket han egentligen visste själv. Jag red ett pass själv i ridhuset. Ni vet när hästen känns sådär perfekt? Så kändes Thio. Eftersom vi inte kommer till den punkten så ofta så öste jag beröm över honom. Vet ni vad han gör då? Han frustar, frustar och frustar, trycker ihop sig allt vad han kan och tycker att han är så jäkla snygg. I och för sig har han rätt. Men det där har aldrig hänt förut. När jag berömmer honom så blir det "Åå vad bra, nu behöver jag inte anstränga mig längre." 

Jag vet ju inte hur mycket han gått nu under lovet, men jag hoppas på en del. Thio är i sitt esse när han går mycket. Dessutom behöver gräsmagen försvinna. 

 

Men aa människor, nu ska jaG ut och fånga dagen. Här är klockan 8:25. Hemma hos er är den typ halv två.