Your choise.

Var på landet och hälsade på: 

Min mamma har ju som några av er kanske redan vet släkt i Mariestad och där har vi en liten stuga, i sommras var Mazurka med där och hon fick stå i ett stall med några travare som jag hjälpt till med mycket. 

Var alltså där över jul, åt massa julmat, godis och nöjde mig med att pussa lite på hästarna. 

Ni som läser bloggen regelbundet vet redan om detta men ändå. 

Medans jag var borta tog min medryttare hand om Mazurka de flesta dagarna men en dag kunde hon inte och jag fick därför be Tilia som snällt tackade ja. 

Tycker det är så roligt att höra hur andra tycker att Mazurka är att rida då jag själv nu känner att jag vid det här laget kan henne väldigt bra och vet hur jag ska göra när jag rider henne. 

Det är otroligt kul att höra från andra om hon varit som man tänkt eller helt annorlunda, jag själv vet ju inte riktigt hur Mazurka ser ut att vara när jag rider ex. trög, pigg, stark osv.

Vi åkte hem lite tidigare från landet för att hinna med att åka på tävlingen på Ekerö ridskola. Det började med att jag fick veta att den va mycket senare än vad jag trott den skulle vara.. Jag kom i en framridningsgrupp som var 17.40 innan det skulle vi köra dit Tilia och Vickan.

Viktoria gick på super snällt och vi fick in henne. Vi lämnade av henne och allt gick super.

När vi kom tillbaka till Karlshem ringde Tilia och berättade att tävlingen blivit 20 min försenad. Jag skulle alltså börja rida fram kl 18.00. Vi väntade länge och det blev bara mörkare och mörkare (låter nästan som en saga hehe) jag blev orolig redan då att det skulle bli problem för det var mörkt. 

När vi började lasta var Mazurka redan feån början väldigt skeptisk till att gå in i transporten.. Så vi höll på och höll på men fick max in två ben i transporten och de andra på luckan. Vi fortsatte iaf i hopp om att hinna till tävlingen men efter ett tag ville vi bara få in henne för att inte avsluta med at hon inte gick in. 

Efter ett tag kom Aud som hjälpte oss men inte ens då fick vi in henne även fast vi hade lina bakom henne, hon frös bara fast och det slutade med att Aud la sin jacka över huvudet på henne och jag fick flytta hennes ben tills hon gick in i tramnsporten. Sjukt jobbigt att ha varit med om, vet inte vad som hände men hon ville verkligen inte gå in.. 

Kommer bli mer transport träning i framtiden så jag får henne transportvan åtminstonde till sommaren så vi kan komma iväg till landet igen. 

Jag är helt säker på att Mazurka ville smöra lite extra för mig eftersom hon aldrig gick på transporten. Eftersom jag inte ridit henne sen innan julhelgen hade jag inte så höga krav på passet. När jag kom till ridhuset hade ridläger barnen precis hoppat och hindrena stod kvar i ridhuset och jag blev då helt säker på att hon skulle vara as het och bjuda på hindrena. Det gjorde hon också, men bara de första min, efter att ha ridit förbi hindrena och inte styrt på ett antal gånger tröttnade hon på att dra upphuvet och gik istället jätte fint. 

Red lite sicksak mellan hindrena och avslutade även med några skänkelvikningar på den lilla delen av långsidan där det inte stod hinder. Det gick väll inte perfekt men hon var duktig. 

Man blir så glad när man inte ridit på ett tag och det går så bra!

Finns en kort film på bär jag red på min egna instagram @leothaci

Igår skrittade jag Tilia och Eva ut tillsammans, vi skulle bara gå till länsta så jag och Tilia red barbacka. Dum som jag är bytte jag inte om utan red i mina jeans med ett par mjukisar över..

Det var super mysigt men vi kom inte så långt då Calle inte kunde gå i skogen och det låg en strömkabel över länsta vägen. 

Då till det händelserika då. När vi var påväg hem igen och kom till butiksbyn och "huset" det huset med hunden som jag nästan är helt säker på att jag berättat om förut. Mazurka trippade lite som hon brukar göra men inget mer tills hon plötsligt kasta sig åt sidan.. Jag kanade på sne men ramla inte av, fören hon bestämde sig att kasta sig åt andra hållet. 

Då ramlade jag av och landade på mitt ben eller framförallt min fot. Allt gick väldigt fort och jag han inte märka vad som hände, fick även höra av Tilia att hon trampade på mitt ben vilket syns och känns idag.. Jag försökte iallafall ställa mig direkt när jag ramlat ner men då försvann bara hela benet, jag kunde inte känna det och blev såklart super rädd, efter ett kort tag fick jag tillbaka kännseln i benet och kunde lyfta det men det tog lång tid innan jag fick tillbaka den i foten. Jag ramlade iallafall ihop igen och blev liggades där ett tag tills ett väldigt snällt och hjälpsamt par hjälpte mig tillbaka till Karlshem i deras bil. 

Syns inte så tydligt på bilden men min fotknöl är (helt seiöst nu) lika stor som en lime.. Om inte större.

Långt inlägg idag hehe hoppas ni orkar läsa, annars får ni väll helt enkelt skrolla ^^